NSB DFo 432
Printed From: MJF Forum
Category: Modelljernbane i alminnelighet
Forum Name: Selvbyggeren
Forum Description: For presentasjon av selvbyggerprosjekter og byggeteknikker
URL: http://forum.mjf.no/forum_posts.asp?TID=9082
Printed Date: 27 april 2024 at 14:09
Software Version: Web Wiz Forums 12.05 - http://www.webwizforums.com
Topic: NSB DFo 432
Posted By: Bo11
Subject: NSB DFo 432
Date Posted: 14 mars 2015 at 13:58
|
Påbörjar denna tråd som har legat stilla ett tag. Har nu! Äntligen kommit över en byggsats av en NSB vagn som jag tänkte ta mig an och bygga. Dock inte utifrån att använda mig av en exempelvis Rocovagn, utan jag kommer att bygga mycket i scratch. Byggsatsen har anlänt och blivit rengjord ifrån mycket oxid osv. Har rengjort plåtarna så de är helt oxidfria och rena.  Visar lite bilder då och då på det kommande resultatet av denna trevliga vagn.
|
Replies:
Posted By: Bo11
Date Posted: 15 mars 2015 at 12:37
|
Har så smått påbörjat uppbyggnaden av denna vagn Lägger in bilder som collage, så blir det inte så ofantligt många bilder att ladda upp. Jag tusch lägger de områden som ska ha bla handledare, så lodet inte rinner ut och får fäste där jag inte vill ha det. Tape för att fixera hållarna under lödningen. Resultatet blir som önskat.  En avbitare och bockverktyget en av de minsta, samt att jag har märk under min byggtid att dessa små borr går oftast i sönder när jag borrar för hand,så jag har skruvat av överdelen och kör med maskin istället då har jag en bättre balans och sparar borr på detta sett. Har gjort lite teakbearbetningar på de plåtar jag har fått över som jag har som prov, för att se hur det blir iförhållande till originalet. Och denna är inte helt fel.  |
Posted By: Bo11
Date Posted: 15 mars 2015 at 19:15
Väl genomtänkt etsplåt, allt blir så mycket enklare. |
Posted By: Skiftetraktor
Date Posted: 15 mars 2015 at 23:06
| Det blir jo virkelig fint. Hva gjør du for å unngå at allerede påloddede deler faller av i neste loddeoperasjon? |
Posted By: Bo11
Date Posted: 16 mars 2015 at 04:38
Detta problem har jag inte stött på under mina lödningar. |
Skiftetraktor wrote:Posted By: Claes Lislerud
Date Posted: 16 mars 2015 at 10:13
|
Er det Steinar & Steinars modell? ------------- Modellhilsen Claes |
Posted By: SveinR
Date Posted: 16 mars 2015 at 10:26
|
For meg så ser det ut som en NMJ modell. Har skjedd en del på oppbyggingen av disse settene, så vil påstå at dagens teakvognbyggesett fra f.eks Steinar & Steinar er vesentlig enklere og mer gjennomtenkt. ------------- Mvh -SveinR Det finnes en skiftetraktor til alt |
Posted By: TorsteinS
Date Posted: 16 mars 2015 at 13:33
|
Trådstarteren har en tråd om samme tema på et svensk forum. Der fremgår det at modellen er fra NMJ. Det er også noen bilder av originalen: http://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=15968.msg157328" rel="nofollow - http://www.svensktmjforum.se/forum/index.php?topic=15968.msg157328 |
Posted By: Bo11
Date Posted: 16 mars 2015 at 17:07
| Det är mycket riktigt en byggsats ifrån NMJ. |
Posted By: Bo11
Date Posted: 16 mars 2015 at 21:22
|
Vagnen börjar så smått att ta form. Har skurit till en bottenplåt till chassi, detta är grunden innan balkar och boggiefästen kommer på. Har även bestämt mig för att det ska till fungerande skalakoppel.  |
Posted By: Bo11
Date Posted: 17 mars 2015 at 17:51
|
Innan jag avslutar lödningen på vagnskorgen, så skär jag till och anpassar de stora bitarna till vagnen. Taket är en väsentlig del i vagnens utseende, så denna gör jag klart. Kommer att klä taket med våtslippapper korn-stl 1200, likaså lanterninen, som färgas in.  |
Posted By: Bo11
Date Posted: 18 mars 2015 at 20:19
|
Taket har fått en 1:a målning. Nu ska det bättras och takventiler på, samt avrinningslister, därefter vädras. Kommer även att montera dit takfäste så att jag kan fästa in taket.  |
Posted By: Pelle
Date Posted: 18 mars 2015 at 21:14
Bruker man loddefett eller flussmiddel festes delene med et fres, og platen blir ikke så varm at andre deler faller av. Se artikkel om lodding i nyeste utgave av MJ-bladet. ------------- Kjører hagejernbane i G-skala, N-skala og bygger H0 i messing. |
Posted By: Bo11
Date Posted: 19 mars 2015 at 05:57
|
Chassi påbörjat under tiden som taket får torka. Fått dit stödbalkar, vagnen kommer att få en bra tyngd med dessa massiva balkar.  Ps: Använder fosforsyra 12% som lödvatten.
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 20 mars 2015 at 20:10
|
Vagnen växer fram lite efterhand. Mer än så finns inte direkt att skriva om kring vagnen..  Ändrat, då jag i efterhand tycker att det blir fel att inte posta här. |
Posted By: Bo11
Date Posted: 22 mars 2015 at 09:44
|
En del till gjort på denna vagn, som är lite speciell , men byggsatsen väldigt genomtänkt, utöver att komplettera vagnsbyggsatsen med en hel del scratch kompletteringar och detta är inte det enklaste. Har fått använda olika byggmetoder som jag vanligtvis inte är behov utav. Glipan mellan taket och vagnskorgen ser betydligt värre ut än vad det är, mer skugga än glipa, kameran är onekligen en tuff motståndare. Boggie är inte helt rätt till denna vagn, men detta får jag ta idagsläget, skulle något annat dyka upp så går detta att byta. Är inte helt klar med vissa av ventil monteringarna, så här får jag forska lite om det finns underlag. Vagns typen har jag länge velat ha och varit spänd på hur denna skulle bli i modell. Den skiljer sig en del ifrån de Svenska vagnarna, men när jag ser vagnen så känns det bra. Nu ska det byggas mer och då blir det fotsteg och eventuellt komplettering av list ovan för de dörrar i lastutrymmet samt fler detaljer på vagnskorgen. Detta innan målning, som ska vara en teakbeklädnad, och här ska jag prova lite nya färger, så vi får se hur detta kan bli.  |
Posted By: Bo11
Date Posted: 23 mars 2015 at 21:46
|
Har provat lite av färgerna där skillnaden är att grunden är en hasselnöt,s ton i akryl och inte gul ockra. Detta gör att lösningsbetserna inte löser upp grunden. Här får jag testa vidare, för bästa lösning.  |
Posted By: PR
Date Posted: 23 mars 2015 at 22:41
|
Hei. Jeg følger med på byggingen din og setter pris på at du deler den med oss her på forumet. Håper du fortsetter med det. hilsen Per Roar Ritter-Johansen |
Posted By: Bo11
Date Posted: 24 mars 2015 at 05:41
|
Hej Per. Det ska jag göra. Till vagnens boggie använder jag ekerhjul, som är mycket fina.  |
Posted By: miniclub89drg
Date Posted: 24 mars 2015 at 09:28
|
Hei Bo. Har du produsent og artikkelnummer for ekehjulene du broker? ------------- Mvh Knut, 1:220 og 1:87 i Fremo |
Posted By: Bo11
Date Posted: 24 mars 2015 at 16:13
Artikel nummer har jag inte, och hemsidan är under produktion, så man får ta kontakt. http://www.rimbogrande.se/ http://www.rimbogrande.se/index.php?route=information/contact
|
Posted By: Kjell H.
Date Posted: 24 mars 2015 at 17:31
|
Er det korrekt med dobbeltspilehjul på denne vognen? Jeg trodde at det var kun enkeltspilehjul I bruk på slike vogner - eller? |
Posted By: Bo11
Date Posted: 24 mars 2015 at 17:38
Jag har ganska bra bilder på en NSB boggie med ekerhjul, och det är som du säger enkla eker. Nu vet jag inte om sådana finns i modell. Sen är det inte mycket man ser av hjulaxlarna i modell bakom boggien. Jag har en leverantör till som jag vet säljer ekerhjul och ska höra med honom vad han har. Återkommer.
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 24 mars 2015 at 17:50
|
Jag hittade dessa, men vad tycker ni om dessa kontra de andra jag visade. http://www.habohobby.se/sv/produkter/modelljarnvag/n-skala/reservdelar-mm/hjulaxel-ekerhjul.html Bättre bilder här. http://www.rbmodel.com/index.php?action=products&cat=c_wh
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 24 mars 2015 at 20:09
|
Kjell H Som du ser, så är det inte mycket man ser av hjulaxlarna. Men om det ska vara korrekt så ska det vara ekerhjul, men då ska man också få tag i ett par eleganta sådana, och detta har jag inte funnit ännu. Nya boggie är beställda.  |
Posted By: TorsteinS
Date Posted: 24 mars 2015 at 20:51
|
Hjulene i den linken er for N-skala, men jeg regner med at modellen er i H0? Av hjulene i den andre linken, er det de med 8 eiker som er relevante: http://www.rbmodel.com/index.php?action=products&H0=H0-1000-8" rel="nofollow - http://www.rbmodel.com/index.php?action=products&H0=H0-1000-8 De med 10 eiker kan muligens egne seg som løpehjul og tenderhjul i modeller av diverse norske damplok. |
Posted By: H. Lindholm
Date Posted: 24 mars 2015 at 23:18
I utgangspunktet stemmer nok dette, men det kommer litt an på hva du mener med "slike vogner". Den boggitypen som er på 432 (1904-boggier)kan jeg ikke huske å ha sett med noe annet enn alminnelige enkle eikehjul eller platehjul. Det har imidlertid vært mange forskjellige boggityper på norske trevogner DFo 432 er en relativt "moderne" norsk trevogn, bygget i 1920. En sak som dog er litt uvanlig er at den er bygget i Södertälje. De fleste norske trevogner er bygget av norske verksteder, men noen ble bygget i Sverige og noen i Danmark. Boggiene på 432 er såkalte "1904-boggier", dette referer til nummeret på boggitegningen. Dette er den mest moderne boggitypen som ble brukt på praktisk talt alle vanlige norske trevogner etter ca 1916-1917. Enkelte eldre vogner fikk senere sine opprinnelige boggier skiftet til 1904-boggier. Boggi 1904 er en etter norske forhold kraftig bygget boggi, den anses som god og driftssikker og har gode bremseegenskaper. De fleste trevogner med denne boggitypen ble tillatt kjørt i 100 km/t. Den har imidlertid ikke de aller beste løpeegenskapene, bakerste vogn i toget kan noen ganger få en tendens til å begynne å "logre" når hastigheten kommer over 60-70 km/t. Vogner med boggi 812 går mye penere i sporet, men 812-boggien er spinklere og har ikke så gode bremser, vogner med denne boggien fikk derfor ikke gå fortere enn 80 km/t. Generelt har det vært fire forskjellige typer hjulaksler på "alminnelige" norske trevogner, tre typer med eikehjul og en med platehjul (med påkrympet hjulring, må ikke forveksles med helhjul). Som alltid ellers har det selvfølgelig forekommet noen unntak. Eldste type eikehjul med T-profileiker (tverrsnittet på eikene er T-formet) og 10 eiker. Disse hjulene er støpt i åpen sandform. Eikene er bredest innerst, baksiden (innsiden) av eikene er helt flat.  Stjerneeikehjul med 8 smidde dobbelteiker:  "Vanlige" eikehjul med 10 eiker (nyeste type eikehjul), tverrsnittet på eikene er ovalt:  Alle disse hjultypene (og platehjul) har vært i bruk på de fleste boggitypene mens det var glidelager på alle vogner. Siden 1904-boggiene var "moderne" boggier beregnet for større belastning og dessuten hadde litt annerledes mål på akselkassene og akselkasseføringene tror jeg dog ikke at disse har hatt de to eldste typene eikehjul. Da man begynte å bygge om hjulsatsene til rullelager ble det nok valgt nyeste type eikehjul eller platehjul. Jeg kan ikke huske å ha sett de to eldste typene eikehjul med rullelager, men jeg skal ikke påstå at det ikke har forekommet. En annen sak er at det på personvogner av tre har vært helt vanlig at ikke alle hjulakslene på samme vogn var like, det var mer regelen enn unntaket. Slik har det vært helt siden platehjulene begynte å komme før siste krig. Svært ofte var det tre aksler med eikehjul og en aksel med platehjul, men også andre kombinasjoner kunne forekomme. På vogner med de eldre boggitypene kunne det også forekomme tre forskjellige typer hjul, på noen vogner hendte det at ingen aksler var like. Dette skyldtes ganske enkelt at revisjon av hjul og aksellagre skjedde fortløpende og uavhengig av vognrevisjonene. Nyreviderte hjulaksler ble satt inn på lager i vilkårlig rekkefølge, og når en vogn ble gjort ferdig etter revisjon ble det satt inn de akslene som tilfeldigvis stod ytterst. Jeg har ikke noen sikre notater eller bilder av hva vogn 432 har pr. i dag, men tilgjengelige bilder viser at den i alle fall har platehjul i begge akser i boggien i konduktørenden. I postenden ser det ut til at i hvert fall den ene akselen har eikehjul. Tidligere kan den selvfølgelig ha hatt andre kombinasjoner, eventuelt bare eikehjul. En svært vanlig kombinasjon i 1904-boggier med rullelager sees her på CFo 213 - en aksel med platehjul og en med alminnelige eikehjul i samme boggi.  Et eksempel på fire forskjellige aksler på samme vogn kan man se på vogn 86 på Krøderbanen. Denne vognen har 2370-boggier og glidelager, og er dermed ikke representativ for "moderne" trevogner med 1904-boggier, men den er litt interessant allikevel. Boggi i den ene enden - en aksel med eldste type T-profileiker og en aksel med platehjul:  Boggi i den andre enden - en aksel med alminnelige eikehjul og en aksel med stjerneeikehjul: 
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 25 mars 2015 at 04:22
|
Tack H Lindholm. Då har det blivit utrett hur det kunde se ut ibland originalen. Jag kör vidare på vagnsbygget.
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 25 mars 2015 at 17:53
|
Vagnens tak ska få vatten avrinningslister. vagnskorgen ska ha sin färgsättning, och här håller jag fortfarande på att testa fram lite som ska vara relevant för vagnen. Samtidigt så skriver jag ner hur jag går tillväga så jag inte glömmer att just denna vagn gjorde jag så. Steg två med samma grundfärg. Den rätta looken blir när det är panelavbildning som på vagnskorgen.  Steg 3 utprovas.
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 26 mars 2015 at 17:17
| Är det någon som har en bild på denna vagns tak gärna sett uppifrån. |
Posted By: Bo11
Date Posted: 28 mars 2015 at 07:06
|
Vad jag kan se på de bilder jag har på denna vagn, så finns inte avrinningslister på taket ( vilket är egendomligt ) Jag står i valet om jag ska sätta dit sådana eller inte.
|
Posted By: GETEL57
Date Posted: 28 mars 2015 at 12:21
|
Et søk i Digitalmuseet har 5-6 sider med bilder, men kanskje ikke av 432: https://digitaltmuseum.no/#!/search?query=postvogn" rel="nofollow - https://digitaltmuseum.no/#!/search?query=postvogn Min favoritt er dette: https://digitaltmuseum.no/#!/011011734752/gallery?query=postvogn&page=3&pos=66&count=128" rel="nofollow - https://digitaltmuseum.no/#!/011011734752/gallery?query=postvogn&page=3&pos=66&count=128 Takk for en fin byggeblogg Terje ------------- Terje |
Posted By: Bo11
Date Posted: 28 mars 2015 at 16:01
Tack för er uppskattning. Ska gå in och gå igenom detta. Men det lutar starkt åt att det ska vara lister på taket.
|
Posted By: Bhal
Date Posted: 28 mars 2015 at 17:40
Så langt jeg kan huske fra min 1:1 tid (1972ff/1992-ca 2000)hadde ingen av NJK's trevogner noen avrenningslister på taket. Husk at takene fra ca 1950 ble belagt med vanlig, tykk Icopal takpapp. Lister under pappen som denne skulle brettes over ville gi mange skarpe bretter som ville medføre sprekker og taklekasjer. Lister utenpå pappen ville medføre mange spiker/ skruehull som over tid også ville gi lekasjer. Om avrenningslister noen gang har vært vanlig på norske vogntak vet jeg ikke, men i tilfelle må dette ha vært i urtiden ( les: steinalder-MJ) da takene på NSB's vogner ble dekket med seilduk. mvh Bjørn ------------- mvh Bjørn |
Posted By: Bo11
Date Posted: 28 mars 2015 at 17:47
|
Vagnstaket har nu fått avrinningslister, mycket övervägande hur skulle detta bli, hur snyggt skulle jag kunna göra detta. Planering med att rita upp var denna tråd skulle ligga, var jag skulle limma, så det blev att ta fram skalpell trådtjocklek 0.18mm, vatten, pensel samt ett snabblim som är ett vitlim men torkar på par minuter, så öppettiden är inte mer än 15sek som denna är bearbetningsbar. Bilder kommer sedan, när taket har stått över natten och får sig en ny målning, med maskning av vagnskorgen.
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 28 mars 2015 at 17:53
Jag förstår. Men jag tycker det skulle vara egendomligt om de inte hade detta, för detta skulle innebära att vattnet hade runnit överallt längs vagnen, och även där passagerare hade fått vatten på sig vid dörrarna likaså de som lastade vagnen. Jag har en bild tagen på Malmö C 1924-25 där det står massa vagnar, och alla har lister längs taket
|
Posted By: Bhal
Date Posted: 28 mars 2015 at 18:03
|
Men er dette norske eller svenske vogner? Dørene som passasjerene brukte ligger litt forsenket i forhold til vognsiden, nærmest under et lite takoverheng. Stakk man hodet ut av vinduet ble man uansett våt, og personalet måtte vel da som nå kle seg etter vær og føreforhold. Og kan vel legge til at de reisende vel også hadde den uvanen å kle seg etter forholdene. Men uansett er det din vogn, og du som bestemmer om den skal ha avrenningslister eller ikke. Regner med at vi får se et bilde eller to av ferdig vogn mvh Bjørn ------------- mvh Bjørn |
Posted By: Bo11
Date Posted: 28 mars 2015 at 20:07
|
På bilden jag har ifrån Malmö C, så står det en Norsk vagn, och denna har avrinningslister. Men visst det är jag som bygger en vagn och bestämmer hur valet ska vara, så enkelt är det inte, jag bygger för att efterlikna originalet i den mån det går, annars så skulle det bli fel, eller hur Björn. Sen har jag svårt att tänka mig att det skulle vara en större skillnad, mellan våra länders vagnar och konstruktion. Så länge jag inte har någon referens på bild att tillgå, så bygger jag efter den tanke som jag tror det verkar vara mest riktigt.
|
Posted By: TorsteinS
Date Posted: 28 mars 2015 at 23:13
|
Mener du med det at du ikke har noen gode nok bilder av taket, eller bilder fra din epoke? Siden vognen er bevart, og det finnes bilder av den fra de senere årene, inkl. et du selv postet på det svenske forumet, går jeg ut fra at du ikke mener at du overhodet ikke har bilder av vognen. Om du ønsker å få modellen mest mulig lik vognen slik den var på 1920-tallet, må jeg skuffe deg. I følge en artikkel i På Sporet nr. 122, "NSB store postvogner", ble den bygget om i 1950. Artikkelen finnes tilfeldigvis på nettet: http://www.maihaugen.no/Global/Postmuseet/Dokumenter/Prosjekter%20og%20publikasjoner/NSBs%20store%20postvogner.pdf" rel="nofollow - http://www.maihaugen.no/Global/Postmuseet/Dokumenter/Prosjekter%20og%20publikasjoner/NSBs%20store%20postvogner.pdf Se s. 69 (s. 7 i PDF-en). Siden modellen har to små vinduer på hver side av konduktørrommet, må den forestille vognen etter ombyggingen. For øvrig inneholder artikkelen et bilde av vogn 433 som vi finner igjen på Digitalt Museum: http://digitaltmuseum.no/011011734663/gallery?query=postvogn&page=2&pos=33&count=128" rel="nofollow - https://digitaltmuseum.no/011011734663/gallery?query=postvogn&page=2&pos=33&count=128 I artikkelen er bildet datert til 1948-1949. Vognene 432 og 433 var opprinnelig samme type, før de ble bygget om. Noen nyere bilder av vogn 432 finnes bl.a. her: http://jernbane.net/bo/subpage.php?s=4&u=58050" rel="nofollow - http://jernbane.net/bo/subpage.php?s=4&u=58050 http://www.njk.no/materiell/personvogner/post-og-reisegodsvogn" rel="nofollow - http://www.njk.no/materiell/personvogner/post-og-reisegodsvogn Siden Steinar & Steinar også har et byggesett av DFo 432, kan det kanskje være noe av interesse i byggeanvisningen. Tidligere var den tilgjengelig fra nettsidene til togbutikken.no, men den ser ut til å ha forsvunnet etter at de la om nettsidene, selv om byggesettet fortsatt er tilgjengelig. |
Posted By: Bo11
Date Posted: 29 mars 2015 at 08:07
|
Då ska vi reda ut lite av det senaste inlägget. Jag har bra bilder på vagnen, det jag sökte var en bild på taket sett uppeifrån tex en bro osv. Därför är det bra med ett forum där man kan ställa frågor och få gensvar. Någon takbild har jag inte sett, därav att jag utgick ifrån att det ska vara avrinningslister. Jag såg på en bild sedd snett nerifrån och då kunde jag inte se dessa lister, men jag hade även en annan bild där jag såg lister på en annan norsk vagnsindivid. Nu kan jag utläsa ifrån den information som blev postat av dig TorsteinS, lite mer av vagnens historik. Har nu på morgonen återställt taket, så dessa lister är borttagna, ska ge taket en omgång färg med sprutan. Jag tackar för denna information, och drar mig tillbaka för att sitta i hobbyrummet och göra klart vagnen, så fler inlägg blir det sparsamt med.
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 01 april 2015 at 17:12
| Tråden om NSB DF0 432 avslutas. |
Posted By: Asgeir
Date Posted: 01 april 2015 at 23:05
|
Hvorfor det Bo? Du har den første nytenkende tråden om disse byggesettene, og jeg vil gjerne se den ferdige modellen! ------------- Asgeir Bygger NSB og litt SJ 50-tallet |
Posted By: Bo11
Date Posted: 02 april 2015 at 04:49
Hej Asgeir Det glöms ofta bort att det läggs ner en hel del arbete på att dokumentera i en byggtråd, med bilder och dylikt. Frågor som eftersöks, respektive svar lämnas dock inte mer än ringa omfattning. Likaså trista kommentarer för de som tro sig veta bättre. kan mycket väl tänkas att jag som bygger tar beslut som är felaktiga, och kan då med en viss ödmjukhet rättas till av de som vet ett utförande bättre både i modell och original. Detta sker med hårda ordalag och så rullar det på. Jag har tröttnat på denna typ av bemötande samt att svar uteblir vid frågeställningar. Detta berör inte alla som är aktiva i forumet, men en del utgör och har en tråkig attityd. Därav så avslutar jag tråden och fortsätter på Svenskt MJ forum i ringa omfattning. Har i många byggtrådar tidigare påbörjat och avslutat, då dessa attityder återkommer, så det berör inte bara MJF. Har övervägt detta beslut i några dagar, och därav så har jag fattat detta beslut, och loggar härmed ut.
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 10 april 2015 at 19:41
| Då är Norska boggier på väg till Malmö stad, och kan monteras på denna aktuella vagn. |
Posted By: Bo11
Date Posted: 11 april 2015 at 17:58
|
Har funderat kring lösningen på denna vagn, så den blir körduglig som modell. Vi saknar ofta så långdragna kurvor för att detta ska fungera att göra en kopia av fullskalan. De fotsteg som är placerade i vardera ände på vagnen bråkar ofta då boggie inte kan svänga fullt ut som oftast är ett behov inom MJ. Annars är vagnen nästan klar att grundmålas, för att sen göra imitationen av teakstrukturen. Koppel till vagnen kommer att vara Original koppelimitation fungerande. |
Posted By: Kjell H.
Date Posted: 11 april 2015 at 18:23
|
Dette er også et problem for de vognene som Agder modellteknikk laget for en del år siden. Både stag under på siden og stigtrinn kommer i veien for boggiene dersom de skal kunne kjøres på "normale" modelljernbane-radier. - tror at eneste løsning for å lage en modellutførelse som fungerer på slike radier, er å gjøre som Roco - nemlig å feste stigtrinn i boggier og endre festepunktet for stag bak hver boggi? |
Posted By: GETEL57
Date Posted: 11 april 2015 at 18:30
|
Prøve å flytte senterpinnen på boggien noen mm fram mot framre aksel? Da blir utslaget litt mindre ifht vognkassen ved stigtrinnet. Flyttes den langt fram kan det bli dårlig visuelt. Kan kanskje lage noen forsøk med en gammel billig vogn og se hvordan det blir visuelt ------------- Terje |
Posted By: Bo11
Date Posted: 11 april 2015 at 18:38
|
Har haft olika funderingar, och nu när ni tar upp detsamma, så stärker det mina egna funderingar. Stort tack
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 12 april 2015 at 12:02
|
Bälgar är ett annat tillbehör som utgör vagnen, men dessa är inte helt lika de Norska bälgarna, men får duga så länge. När man ska sätta på anordningarna på dessa plastbälgar, så får man brotscha upp hålen så det inte brukas våld, sen ska dessa limmas, och då är det cyanolim tunt och smidigt som har en förmåga att appliceras mer än nödvändigt. Den bit av en barnservett som ses på bild, har en ypperlig spänst och sugförmåga, som gör att allt som är ett överskott av lim sugs upp och limfogen blir snygg.  |
Posted By: Bo11
Date Posted: 12 april 2015 at 16:25
|
Efter de uppgifter om att det inte ska vara avrinningslister så har taket fått bearbetas. Nu äntligen klart och det blev inte så tokigt.  Ps: Det är en ventil till som ska dit på taket och vad jag har sett så är det inte uppe på lanterninen. |
Posted By: H. Lindholm
Date Posted: 12 april 2015 at 17:29
|
432 har nå 4 roterende luftventiler på taket. Jeg antar den har vært slik siden den ble ombygget i 1950. I tillegg har den to ovnsrør. På nedenstående tegning er de to ovnene avmerket. Den minste sirkelen er ovnsrøret, det går rett opp gjennom taket. Ventilen som du har plassert i takets midtlinje (lengst bort på ditt bilde) skal nok være ovnsrøret fra ovnen i godsrommet. Denne ovnen er plassert ved siden av døren mellom godsrommet og konduktørrommet, ikke i vognens midtlinje. Den er delvis innebygget, slik at varm luft ledes inn gjennom en kanal inn i konduktørrommet. Kanalen sees på tegningen. Ovnen i postrommet er plassert helt ute ved sideveggen, ovnsrøret kommer derfor opp på siden av takoppbygget. Noe bilde tatt ovenfra fant jeg ikke, men på disse bildene kan ovnsrørene sees tydelig. http://forsk.njk.no/mdb/visbilde.php?id=40241&org=1&edit=&aut=0" rel="nofollow - Bilde som viser ovnsrøret fra godsrommet. http://forsk.njk.no/mdb/visbilde.php?id=32050&org=1&edit=&aut=0" rel="nofollow - Bilde som viser ovnsrøret fra postrommet. Dette bildet viser også at ovnsrøret fra godrommer er plassert på den andre siden av takoppbygget, siden det ikke synes på bildet. Nedenstående tegning er fra typebladet datert 1956. Disse tegningene er i alminnelighet noenlunde nøyaktige når det gjelder plassering av de enkelte detaljer. 
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 12 april 2015 at 17:43
|
H. Lindholm Ett jätte stort tack
 |
Posted By: TorsteinS
Date Posted: 12 april 2015 at 17:50
|
På bildene av vogn 432 som museumsvogn ser en også at den har "bur" rundt Flettner-ventilene. Jeg vet ikke om disse "burene" var der allerede etter ombyggingen i 1950, men stålvogner fra samme periode (B10, BF10, B2) hadde slike "bur". Nylig kom en leverandør med en etseplate til disse "burene": http://www.messingmodeller.no/produkt/sm8-149-deksel-til-flettner-ventilatorer/" rel="nofollow - http://www.messingmodeller.no/produkt/sm8-149-deksel-til-flettner-ventilatorer/ |
Posted By: GETEL57
Date Posted: 12 april 2015 at 18:11
|
Bilde av ovnen (ikke sikker på type postvogn): https://digitaltmuseum.no/#!/011011734688/?query=postvogn%20interi%C3%B8r&pos=4&count=16" rel="nofollow - https://digitaltmuseum.no/#!/011011734688/?query=postvogn%20interi%C3%B8r&pos=4&count=16 ------------- Terje |
Posted By: Bo11
Date Posted: 12 april 2015 at 18:32
En mindre hederlig kamin. Fin bild.
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 12 april 2015 at 18:37
Det var riktigt fina ventiler. Säljs de i ett visst antal eller är det styckpris. Har handlat en del nu ifrån Norge, och det är ganska så kostsamt med valutahanteringen ifrån bank till bank samt provision. Men blir det en bra modell, så kostar det.
|
Posted By: TorsteinS
Date Posted: 12 april 2015 at 19:15
For ordens skyld, så gjaldt linken jeg postet kun "burene"/dekslene rundt ventilene, og ikke selve Flettner-ventilene. Jeg vil anta at prisen er pr. etseark, som såvidt jeg kan se av består av 10 stk. når jeg klikker det lille bildet. Selve ventilene finnes her: http://www.messingmodeller.no/produkt/sm8-222-flettner-ventilatorer/" rel="nofollow - http://www.messingmodeller.no/produkt/sm8-222-flettner-ventilatorer/ Weinert har også flere sorter Flettner-ventiler. Siden Togbutikken har tatt inn én av disse typene, vil jeg tippe denne kan passe til de norske vognene: http://www.togbutikken.no/product/weinert-flettnerventiler/" rel="nofollow - http://www.togbutikken.no/product/weinert-flettnerventiler/ |
Posted By: Bo11
Date Posted: 12 april 2015 at 19:20
|
Hej TorsteinS Dessa ventiler sitter på vagnen. Svårt att minnas exakt om det var de första ( tror det ) eller den sista länken.
|
Posted By: H. Lindholm
Date Posted: 12 april 2015 at 20:01
Så vidt jeg kan se er dette en Jøtul 530. Det var noen varianter av disse ovnene som ble brukt i post- og konduktøravdelingene i norske vogner, men de fleste var omtrent som denne. Topplatene var stort sett like, men høyden varierte litt, da hadde de nok et annet modellnummer. Jeg mener det var noen som het Jøtul 500 og noen 505 (litt usikker). I postavdelingene var de som oftest plassert slik som på bildet, men i 432 er den speilvendt. Ovnene i godsrommene var ofte innkledd i en kappe av tynne jernplater, slik at mye av varmen kunne ledes inn i konduktørrommet. Å betjene slike vogner om vinteren er nesten som å være på hyttetur. På Krøderbanen er de fortsatt i bruk. Vi har laget en del mat og kokt mye kaffe på slike ovner ... |
Posted By: Asgeir
Date Posted: 13 april 2015 at 00:51
Så vidt jeg har registrert har disse "burene" alltid vært på Fletner ventilene på NSBs stål personvogner, men untak kan godt ha skjedd. Imidlertid finnes det flere bilder på Fletner vantiler uten "bur" på personvogner i tre - som vanlig er det dessverre ikke noe standard svar, man må finne et bilde av den aktuelle vognen på det aktuelle tidspunktet man ønsker å modellere. ------------- Asgeir Bygger NSB og litt SJ 50-tallet |
Posted By: Bo11
Date Posted: 19 april 2015 at 17:53
|
Har fått hem dessa boggie. Men inte någon byggbeskrivning, som jag många gånger inte behöver. I detta fall skulle detta hjälpa. http://www.agdermodellteknikk.no/index.php/spor-h0-1-87/12-spor-h0-1-87
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 20 april 2015 at 17:15
Då jag inte har fått något svar
 , av någon anledning, så har jag själv tagit mig en funderare över dessa boggie, och kommit fram till hur konstruktionen är tänkt. |
Posted By: Asgeir
Date Posted: 20 april 2015 at 17:44
Fikk du intet svar eller byggebeskrivelse fra Agder? Jeg har liggende et byggesett fra Agder fra mange år tilbake, men heller ikke det inneholder noen byggebeskrivelse til boggiene. Det er mange deler til boggiene, men det hele ser greit ut å finne ut av. Lykke til Bo - jeg ser frem til å se hvordan det blir ------------- Asgeir Bygger NSB og litt SJ 50-tallet |
Posted By: Kjell H.
Date Posted: 20 april 2015 at 17:59
|
Du er litt utålmodig, Bo! Jeg har ikke fått tid til å lete fram det jeg har og svare deg. Jeg mener at det er 2 forskjellige bolstertyper til Agder Modellteknikk sine boggier? Den ene er lavere enn den andre - om jeg husker rett. Beskrivelse av hvordan du bygger boggiene er svært kortfattet: "Nå er turen kommet til boggiene. Start med å skjære 4 stk. 2mm U-profil på lengde 23mm. Endene på boggisidene må kanskje files ørlite for å passe inn i kanalene. Lodd sammen boggisider og kanaler, og hovedrammene er ferdige. Rørene som bremseskoene skal tres på, kuttes på lengde 2 mm kortere enn målet innvendig boggisider. Dette for at loddingen fjærer skal sitte bedre. Videre monteres bolster og bolsterfjærer. Avhengig av hvilke radier man skal kjøre på, vil det oftest være nødvendig å foreta tilpassing av boggien eller trapp for å sikre litt større utsving. Jeg har da valgt å skjære av bladfjæren så tett inn mot hullet for spiralfjæren som mulig, klippe spiralfjæren av resten av bladfjæren og lodde den direkte på boggisiden." Det er det hele! |
Posted By: Bo11
Date Posted: 20 april 2015 at 18:58
|
Nej jag har inte fått svar ifrån Agder. Han tycker väl precis som Kjell att jag är otålig, och det är jag säkert till flera 100%. Själv svarar jag direkt för att hjälpa när jag ser en fråga som jag kan. När jag börjar bygga så är det en svag sida hos mig att bara lägga sakerna åt sidan för att jag inte kan komma vidare. Så har det i stort varit i allt jag har byggt ca 40-60vagnar. En del är för att jag inte har funnit ett bra koppel som ser bra ut, en annan sak har varit en osäkerhet inför dekalmontering, och jag avskyr när jag ser en rektangulär plastfilm. Så kontentan av det hela är att jag trots allt är ganska tålmodig inom MJ hobbyn. Allt tar en så förbaskad lång tid med olika saker och detta har jag accepterat
. |
Posted By: Kjell H.
Date Posted: 20 april 2015 at 21:11
|
Du er ikke "otålig", Bo! Det er ikke alle som er på plass til å svare deg umiddelbart om det du spør om. For meg var det først å komme hjem - og deretter tenke på hvor jeg hadde lagt byggeanvisningene fra Agder for ca. 10 år siden. Deretter er det å finne dem frem. Slike ting tar litt tid for meg, selv om jeg kanskje er på nett et eller annet sted. Dette er en hobby for de fleste av oss når vi har tid og lyst - og da må man regne med at andre gjøremål har høyere prioritet. |
Posted By: Håvard H
Date Posted: 20 april 2015 at 22:49
Kanskje på sin plass med en liten saksopplysning: "Otålig" betyr "utålmodig". Og jeg synes kanskje Bo var litt "Otålig"... ------------- Mvh Håvard H http://trainspast.wordpress.com" rel="nofollow - Modelljernbaneforeningen På Sporet Av Den Tapte Tid |
Posted By: Bo11
Date Posted: 21 april 2015 at 05:54
|
Vill tacka för den beskrivning du delgav Kjell, stort tack. Du har skrivit bolster vad betyder detta på svenska. Asgeir. Visst är boggien något av de finaste jag sett.
|
Posted By: Kjell H.
Date Posted: 21 april 2015 at 10:11
| Jeg blir sikkert korrigert dersom jeg svarer at det er der vognkassen overfører sine vertikale krefter til boggien. Det er som et stort thrustlager som bærer vekten av vognkassen og sikrer at boggien kan bevege seg. |
Posted By: H. Lindholm
Date Posted: 21 april 2015 at 11:54
|
Ikke noe å korrigere. Hva bolster heter på svensk vet jeg ikke, men bolsteret er det tverrstykket midt i boggien som vognkassen hviler på. Den kalles gjerne bolsterbjelke eller bolsterkasse, avhengig av hvordan den er bygget. Midt på bolsterbjelken sitter sentertappen i en senterpanne, det er denne boggien dreier rundt. Ute på hver side er det en glidekloss som vognkassen hviler på. Endene av bolsterbjelken hviler på bolsterfjærene, som er de doble bladfjærene som stikker ut midt på boggien. Måten dette er utført på varierer mye mellom boggitypene. På 1904-boggier er selve bolsteret nesten ikke synlig utenfra, men bolsterfjærene og disses oppheng som gir mulighet for vertikalbevegelse sees godt. 
|
Posted By: TorsteinS
Date Posted: 21 april 2015 at 12:56
Greit å vite. Jeg antar at Kjell trodde at Bo mente "utålelig", det gjorde i alle fall jeg. (Hva er det tilsvarende svenske ordet?) Til tross for at våre to språk har såpass mye til felles, er det enkelte ord som kan skape dårlig stemning om en ikke er klar over over at de har forskjellig betydning på norsk og svensk. Et annet eksempel er "anledning". Om vi i Norge får en invitasjon til et tidspunkt hvor vi allerede er opptatt eller på annen måte er forhindret fra å delta, svarer vi gjerne at vi "ikke har anledning". Svarer vi det til en svenske som ikke er klar over betydningsforskjellen, kan han lett bli fornærmet. Det samme kan skje om en nordmann blir kalt "rar". Og spør du en nordmann om han vil bli med og ta en "bärs", kan han tro du er litt av en pervo. |
Posted By: H. Lindholm
Date Posted: 21 april 2015 at 14:24
|
Det blir ekstra vanskelig når språkene er såpass like som de nordiske. Også mellom norsk-dansk og dansk svensk er det mulig å fornærme noen hvis man ikke kjenner til forskjellige betydninger av samme ord. Også mellom dialekter kan man oppleve slikt. "Snål" betyr eksempelvis to helt forskjellige ting i Porsgrunn og Oslo - og i Sverige har det en tredje betydning! |
Posted By: Bo11
Date Posted: 21 april 2015 at 19:30
|
Vissa ord är lite skilda inom Nordiska språket, men oftast förstår vi helheten i det vi vill förmedla. Bolster förstår jag vad detta begrepp menas med nu. På Svenska så finns det i vagnsläran tvärbalk/centrumbalk, är lite osäker om det är detta som benämns helt korrekt. Ska ställa frågan i Historiska järnvägsforumet. Har fått ihop ramverket till de båda boggien, det som skiljer detta är att det är inte lika stabilt som i ett etsat utförande. balansvikterna ska även klippas kortare, då de går under boggi ramen. Det medföljde 2st kraftigare mässingstrådar var dessa ska användas till får jag fundera över. Ska även löda på lagerboxarna, så ska snart dessa boggie vara klara.
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 21 april 2015 at 19:50
|
Nu har jag fått ett svar ifrån Historiska järnvägsforumet. Bolster på Norska heter på Svenska vaggbalk.
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 21 april 2015 at 21:17
Vaggbalken eller svängbalken sitter i boggin med centrumlagret på så att vagnskorgen kan vagga i sidled så det inte blir så tvära stötar. Vaggbalken ligger på fjädrar som i sin tur hänger i pendelbalanserna som sitter i boggiramverket. Centrumlagrets andra del sitter i centrumbalkarna som Bo frågar efter. Balkarna som ligger tvärs mellan långbalkarna och som centrumlagret är fäst i heter centrumbalkarna. Se nr 4 i beskrivningen i Vagnlära sidan 103. /tell Alltså ska det rätta benämningen vara centrumbalken.
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 22 april 2015 at 21:03
|
Många svordomar över dessa vackra boggier. Har fått modifiera systemet att löda ihop dessa för en stabil sammansättning, framför allt lagerboxarna.
|
Posted By: daghpede
Date Posted: 25 april 2015 at 12:19
|
Har vært "på versksted" og fått montert nytt kne, og derfor utilgjengelig en periode. Kom hjem i går kveld, og fikk sendt noe info i form av bilder. Mvh Dag H. Pedersen ------------- dhp |
Posted By: Bo11
Date Posted: 25 april 2015 at 14:21
|
Här får jag krypa till korset, som har satt igång detta med min otålighet. Så ska det naturligtvis inte vara. Är lite ivrig på att sätta igång med mitt byggande. Nu har jag istortsett fått en boggi klar, men har använt ekerhjulaxlar. Detta innebar en mindre tillbyggnad av boggi som kräver längre axel mot lagerboxen, men detta fungerade bra och jag är i allafall nöjd.
|
Posted By: Bo11
Date Posted: 26 april 2015 at 13:00
|
Återgår till byggandet. Boggi snart klar, fattas bromsbackarna.  |
Posted By: Bo11
Date Posted: 29 april 2015 at 18:05
| 2st boggi väger 30gram. |
Posted By: VA
Date Posted: 24 november 2016 at 17:55
|
Holder på med å sette sammen to slike boggier. Det følger med fire spiralfjærer, to til hver boggi regner jeg med. Hvor skal disse sitte, om de skal sitte mellom bladfjær og akselboks, så burde det ha vært fire slike pr.boggi. Om de skal sitte mellom bladfjær og akselboks, så må det vel loddes på en tråd i underkant av akselboksen, for å hindre akselboksen å falle ut av sporet. Ser ut som om det er hull for dette. Ser ikke på de opplastede bildene hvor disse spiralfjærene sitter. Hvordan monteres bremseklossene, skal røret inn på tappene på bladfjærene som går gjennom rammesiden? De er ikke blitt montert ennå på de bildene? VA ------------- MVH VA |
Posted By: Bo11
Date Posted: 24 november 2016 at 18:31
|
Detta är den bild jag fick, om jag nu kommer ihåg rätt ifrån Bagder. http://s61.photobucket.com/user/boandersson1/media/NSB%20-%20Boggi_zpsmn4mcn1r.jpg.html" rel="nofollow">
 |
Posted By: Bo11
Date Posted: 24 november 2016 at 18:40
|
De fjädrar du frågar på kommer jag svagt ihåg att jag också funderade över, men tror att jag kom fram till att de ska sitta mellan tvärbalkarna så att boggie blir fjädrande. http://s61.photobucket.com/user/boandersson1/media/NSB_Boggi_zpsygsm8kwp.jpg.html" rel="nofollow">
 |
Posted By: VA
Date Posted: 24 november 2016 at 18:52
|
Det er også en plassering av fjærene jeg har sett på, da stemmer det med to fjærer på hver boggi. Men da der jeg for meg problemer med vridning av boggiene. ------------- MVH VA |
Posted By: Kjell H.
Date Posted: 24 november 2016 at 23:38
| Etter det jeg husker etter å ha bygd noen av Agder Modelltekniks boggier, er det 4 fjærer pr. boggi. Dette gjør at hver akselboks er avfjæret. |
Posted By: VA
Date Posted: 25 november 2016 at 20:43
|
Har fått sjekket opp med Agder Modellteknikk, som en gang leverte disse, og fjærene skal sitte mellom akselboksen og bladfjær. Medfølgende fjærer skal deles i to og kanskje forkortes ytterligere for å passe inn. VA ------------- MVH VA |
Posted By: Kjell H.
Date Posted: 26 november 2016 at 11:14
|
Når du sier det, så husker jeg at jeg klippet fjærene i 2 deler. Jeg har ikke lakkert boggiene da fjæringsbevegelsen lett kan bli treg. - Har heller brukt kjemisk sverting. Det bygger lite og er ganske bestandig.
|