SJ ånglok litt A 1001

 

BJ H3s litt 112

SJ litt Y6

 

Tack för de positiva inlägg som har gjorts

 

 

Vänl  Bo

Hei og velkommen til forumet

 

Fine modeller du har fortografert her Ser du kjører AC(?) Er du fornøyd med kjøregenskapene på F-loket?

 

Jag kör både 2R samt 3R

Detta ger mig stort utbud på val av modeller.

 

Jag har en anläggning som ska byggas ut ,och ha en stor knutpunkt där 2R  och 3R möts.

Annars så ska den anläggning ha två skilda system så det kan bli en trevlig trafik.

 

F loket 702 2R och F-loket 686 3R går väldigt bra.

Har varit små missar med saknade backspeglar samt att F-loket 686 2R fick Jeco bygga om då det inte fungerade inom vissa radier.

 

Vänl  Bo

 

Nej "TYVÄRR"

 

Dessa F-lok är ifrån Jeco.

Men jag håller ögonen öppna efter Brimalms modeller.

 

Vänl  Bo

 

Ångloket litt W2 1620

Är ett byggt mässings lok ifrån vår duktige Michael Thörning.

 

Ånglok Litt F 1202

Är ett Brimalm

 

Elloket litt Dg 222

Är ett Jeco utgåva.

 

Vänl  Bo

 

Hei igjen

 

Grunnen til at jeg spør er fordi fatter"n har et slikt lok, og det har hatt litt problemer med penser... Setter ganske strenge krav til skinnene. Kanskje et tegn på at dette varierer litt fra modell til modell? Men loket har ikke hatt noe problemer med krappe kruver...

 

  

 

 

 

 

Vet inte om detta kan hjälpa dig att få lite info.

 

 

Vänl  Bo

Takk for hjelpen

 

Hva er problemene med drivveket, gjelder dette sideforskyvbarheten for drivhjulene? Gjelder det kun AC-versjonen eller begge versjoner?

Er det snakk om hjulbytte også for DC-versjonen?

Hvordan kan man enkelt se om opphenget for løpehjulene er modifisert?

 

Takknemlig for informasjon!

Då min DC maskin har betydligt andra förutsättningar i min 2R anläggning med Tilligräls, med minsta radien 800mm samt växlar med radie 1050mm.

 

Bo

 

Ai... Vilket ljus! Vackert!

 

Vet inte hur många foton jag tar.

Men en sak är säkert, det är endast 1 promille som blir super.

 

Här är ett till som jag tycker har blivit överanskande bra.

 

Håll till Godo.

 

 

Vänl  Bo

 

 

 

Ser frem til å se flere slike bilder!

 

 

Vänl  Bo

Fine bilder du viser Bo!

Selv har jeg sansen for slike svenske lok og har faktisk de fleste av dem selv.

 

Så har jeg besøkt de svenske forum for å finne ut om "polkagriser" eller "slikkepotter" som svenskene visstnok kaller A-endesskjermene som el.lok var utstyrt med tidligere.

Etter det jeg forstår, markerte "slikkepotten" lokets A-ende (som en mulighet for å se forskjellen på frem- og akterenden på loket)? De ble brukt helt frem til man fant på å "nummerere" fremenden med "A" og akterenden med "B" en gang ut på 50-tallet. Lok i 60-tallsutgave og senere skal derfor ikke ha "slikkepotter" og mitt nummer av F-loket (696) er 60-tallsutgave - derfor ingen "slikkepotter". Jeg synes at Jeco kunne sagt noen ord om dette i bruksanvisningen de har lagt ved istedet for å skrive generelt for alle lok om å utvise forsiktighet med "slikkepottene" slik at de ikke brekker av.

 

PS.

Forøvrig en annen "Jeco-spesialaitet" . - Motorvogna Y6-1109 har 2 "A"-ender og ingen "B"-ende. Kanskje det gjelder de øvrige modellene av Y6 også? Det har nok gått litt for hurtig for seg i dette prosjektet også - eller er det bare jeg som er for pirkete? Når det står "Exclusive Models" på esken så settes forventningene deretter.

 

Lite info över din undran.

 

A-märkningen av Y6:an har ingenting att göra med A eller B ände. Märkningen visa att rälsbussen är av klass A. Träbussar tex som hilding-carlsson var av klass B. Om jag inte minns fel så har det med korguppbyggnaden att göra.

A betyder rälsbuss, multipelkörbar upp till 8 enheter, (inkl stålkorg etc)
B betyder rälsbuss, samkörbar upp till 4 enheter, ej stålkorg.

 

Nej, det är inga A-ändesskärmar, utan framändesskärmar, och de fyller inte alls samma funktion, som A- och B-märkning, som "nico" påstår. Däremot har nico rätt i, att de inte förekom samtidigt som A- och B-märkning.
Framändesskärmar är en säkerhetsrelaterad märkning, som utmärker fordonets framände. 1973 ersattes framändesskärmarna med tänd slutsignal, som utmärker fordonets bakände. Samtidigt började man märka loken med A och B, som är en tekniskt relaterad märkning, för att lättare orientera sig på fordonet. Även vagnar har A- och B-märkning.

Jag har sett bilder på äldre D-lok, med hållare för framändesskärmar i båda ändar.

Detta har jag utvecklat vid ett par tillfällen tidigare, så det får bli kortversionen denna gång.

JECOs F 969, och F 702, representerar alltså tiden före, respektive efter tidtabellsskiftet 1973.
Visst kan man sätta på framändesskärmar på F 969, men då bör man avlägsna A- och B-märkningen.

HJP

 

Vänl  Bo

 

Det er tydeligvis ikke alltid man kan stole på det man leser på forskjellige forum.

Det var fin belæring om drift av svenske lok (som også går i grensoverskridende trafikk her i landet).

 

Kan man da konkludere at lok før 1973 alltid skal ha "slikkepotter" eller er det en overgangsperiode hvor lok som hadde tent sluttsignal ikke hadde "slikkepotter"? I tilfelle - hvor lenge varte denne ordningen?

 

I så fall skal alle svenske el.lok ha tent sluttsignal i akterenden (rødt) selv om loket har en vognstamme etter seg og signalet knapt kan sees? - Dette er ikke praksis for norske lok.

Hva med vendetog og motorvognstog i Sverige før 1973. Skal event. styrevogn som gikk fremst markeres med "slikkepotter"?

 

Hvorfor skal ikke motorvogner som f.eks- Y6 markeres med "A" og "B"-ende? I Norge var det vanlig etter 1956 å markere endene med "1" og "2".

 

Jag är själv novis på vissa områden när det gäller de normer o regler som SJ tillämpade

 

Däremot har vi sajt som kan allt om SJ bakgrund.

Men de är lite svåra att få svar ifrån.

 

Länken.

http://f27.parsimony.net/forum67958/index.htm - http://f27.parsimony.net/forum67958/index.htm

 

Vänl  Bo